Uppsats om varumärke inom ishockey

I uppsatsen Branding in a lower level sport club setting – the case of Swedish division 1 ice hockey, presenteras en studie kring varumärke i 7 st ishockeyklubbar i Division 1 (Halmstad hockey, Vita Hästen, Mjölby Hockey, Vimmerby Hockey, Nyköpings Hockey, Mariestad Hockey och Kungälv Hockey). Författarna utreder vad klubbarna gör för att stärka sitt varumärke. Även om det är olika saker man gör, är en gemensam nämnare att man jobbar med matchupplevelsen. Det inkluderar allt från parkering till biljettförsäljning, kioskförsäljning och sponsorhantering. Hur man gör detta varierar dock mycket. En del försöker härma elitklubbarna i en slags miniatyrversion. Vad som kanske förvånar är följande slutsats:

“The most important finding here were the lack of involvement and communication with fans towards what the team and brand should represent.”

Det verkar således finnas för låg förståelse av vikten av att nyttja fansen och därmed också stärka relationen till dom.

När det gäller de största utmaningarna för att bygga varumärke är slutsatsen följande:

“Financial challenges were one of the biggest obstacles to build a brand at this level and impacted teams ability to implement efforts to strengthen their brand e.g. improve facilities. Every team had been, wore currently in or on their way out of financial struggles. One of the main reasons for this, and a characteristic of the lower level sport club setting, was the management and personnel capabilities of the organizations. Teams often lack skills and experience in management that teams too claimed were the main reason for the financial struggles. Furthermore teams have recently started to experience serious problems in finding volunteers. This is a challenge not much discussed in theory and seems to be a characteristic of the lower level sport club setting as well. This was a crucial challenge as lower level teams are mainly run and managed by volunteer workers. (s 57)”

 Jag har markerat tre saker i citatet. De summerar på ett bra sätt situationen i många idrottsklubbar, inte bara på division 1-nivå i ishockey. Trots att många gör ett heroiskt frivilligt arbete räcker det inte till. Det är en av svensk idrotts främsta utmaningar.

 

 

 

Linköping Hockey – 3 uppsatser

På uppsatssidan har jag länkat till tre uppsatser som berör Linköping Hockey. Johansson m fl studerar varumärkesutvecklingen i föreningen och lyfter bl a fram sättet de arbetar med sponsorerna. Sävenhed & Öberg diskuterar styrningen i klubben och utvecklar ett balanserat styrkort. De pekar på svårigheterna och betonar vikten av att lyssna på kunden. Nygard & Pettersson jämför Linköping och Brynäs främst med utgångspunkt i tänkbara konsekvenser av en ändring av äganderegeln (51% måste ägas av klubben). Deras slutsats är att de inte ser något problem om det externa ägandet skulle öka.

Att det görs många uppsatser med Linköping som fallföretag förklaras till stor del av dels att det finns ett universitet i Linköping, dels av att de har “stuckit” ut jämför med många andra klubbar. I den sist nämnda uppsatsen ser man klubben som en “ung rebell som vågar satsa”. Trevlig läsning!

Uppsatser om varumärke

uppsatssidan finns nu 5 uppsatser om varumärke. En har tittat på BolticGöta och Färjestads BK. En jämförelse med varumärke i företag görs. Bl a lyfter man fram att idrotten finns i media på ett helt annat sätt än företag, vilket ger både möjligheter och problem. Man betonar också historiens betydelse. Uppsatsen om Bollnäs GIF bandy visar också på stora utvecklingsmöjligheter ur ett varumärkesperspektiv. I anslutning till det är uppsatsen om hur bandyförbundet och bandyklubbarna arbetar med varumärket bandy intressant. Här identifierar man konflikter, bl a mellan förbund och klubbar, som hindrat utvecklingen.

En annan uppsats att lära från om man arrangerar tävlingar, är den om Vasaloppet. Bl a har man intervjuat några centrala sponsorer.

Slutligen, Pääjärvis uppsats om Ridsporten handlar om hur förbundet arbetar med varumärke. Hennes slutsats är att det inte finns något systematiskt varumärkesarbete – men att svensk ridsport trots detta har en stark identitet! Alltså kan det bli rätt utan att man är medveten om det. Det känns tryggt.