Strategi i ridverksamhet

I uppsatsen “Företag eller ideell förening? En studie av hur ridskolor i Uppland använder företagsstrategier i sin ideella verksamhet” ger författarna en liten inblick i bl a Uppsala ponnyklubb, Uppsala Akademistall AB, Säva Ridcenter AB och Lurbo ridklubb utifrån perspektivet företagsstrategier. Inte helt oväntat använder aktiebolagen sig av mer av företagsstrategier. En intressant fråga är hur man kan kombinera detta med det ideella syftet? Uppsatsen svarar inte så utförligt på det, men ger ändå en liten ingång till området. Information om uppsatsen och möjlighet att ladda ner hittar du här.

Ekonomistyrning i idrottsföreningar – Uppsatser

Ekonomistyrning i idrottsföreningar är ett ämne som få intresserar sig för, förutom studenter på universiteten runt om i Sverige. Här kommer några exempel.

Gustafsson & Isaksson studerar fyra klubbar på breddnivå (Vimmerby IF, Vetlanda FF, Snöstorp/Nyhem FF, BK Astrio). Frågan är: hur används ekonomistyrning och dess verktyg i föreningarna? Slutsatsen är att det är en bristfällig användning. Man är inte tillräckligt tydlig med styrningen och det är därför svårt att uppnå de mål man sätter upp. En brist är att verksamhetsplaneringen inte är tillräcklig tydlig. Det studenterna inte diskuterar är hur föreningarna ska lyckas bli tydligare.

Lönnerskog & Nyqvist studerar två saker, dels styrelsearbete, dels ekonomistyrningen i Umeå IK, IF Björklöven, Plannja basket, Skellefteå AIK och Sunnanå SK. En kanske förvånande slutsats är att styrelsearbetet har begränsad påverkan på föreningarnas sportsliga framgångar. Det gör däremot ekonomistyrningen. De intervjuade klubbarna anser att elitlicens är något bra, då det lyfter fram de ekonomiska frågorna och tvingar föreningarna att sköta ekonomin på korrekt sätt. Intressant är att föreningarna anser sig ha för lite kunskap om just ideella föreningar men också att de har för lite tid att lägga på styrelsearbetet.

Holmberg studerar klubbar som outsourcat ekonomifunktionen. Här ingår Danderyds GK, Spårvägen Simförening, Uddevalla sim, Växjö HF, SK Neptun och Trollhättan Simsällskap.  Sammanställningen visar att man väljer att outsourca för att spara tid och pengar samt få tillgång till högre kompetens. De som tidigare hade anställd personal kan se att outsourcing blivit billigare, medan de som tidigare skött det helt idellet givetvis fått en ökad kostnad. På plussidan för alla är att man ökat intäkterna pga bättre kontroll över medlems- och anmälningsavgifter och att man fått mer tid över till att bearbeta sponsorer. En sidoeffekt av outsourcing är att det kommer in nya idéer och att man kan få en “knuff” till utveckling.

Uppsats om varumärke inom ishockey

I uppsatsen Branding in a lower level sport club setting – the case of Swedish division 1 ice hockey, presenteras en studie kring varumärke i 7 st ishockeyklubbar i Division 1 (Halmstad hockey, Vita Hästen, Mjölby Hockey, Vimmerby Hockey, Nyköpings Hockey, Mariestad Hockey och Kungälv Hockey). Författarna utreder vad klubbarna gör för att stärka sitt varumärke. Även om det är olika saker man gör, är en gemensam nämnare att man jobbar med matchupplevelsen. Det inkluderar allt från parkering till biljettförsäljning, kioskförsäljning och sponsorhantering. Hur man gör detta varierar dock mycket. En del försöker härma elitklubbarna i en slags miniatyrversion. Vad som kanske förvånar är följande slutsats:

“The most important finding here were the lack of involvement and communication with fans towards what the team and brand should represent.”

Det verkar således finnas för låg förståelse av vikten av att nyttja fansen och därmed också stärka relationen till dom.

När det gäller de största utmaningarna för att bygga varumärke är slutsatsen följande:

“Financial challenges were one of the biggest obstacles to build a brand at this level and impacted teams ability to implement efforts to strengthen their brand e.g. improve facilities. Every team had been, wore currently in or on their way out of financial struggles. One of the main reasons for this, and a characteristic of the lower level sport club setting, was the management and personnel capabilities of the organizations. Teams often lack skills and experience in management that teams too claimed were the main reason for the financial struggles. Furthermore teams have recently started to experience serious problems in finding volunteers. This is a challenge not much discussed in theory and seems to be a characteristic of the lower level sport club setting as well. This was a crucial challenge as lower level teams are mainly run and managed by volunteer workers. (s 57)”

 Jag har markerat tre saker i citatet. De summerar på ett bra sätt situationen i många idrottsklubbar, inte bara på division 1-nivå i ishockey. Trots att många gör ett heroiskt frivilligt arbete räcker det inte till. Det är en av svensk idrotts främsta utmaningar.

 

 

 

Småländsk idrottskultur?

Såhär i uppsatstider kan det vara läge för tips om uppsatser till studenter. För några år sedan kom en intressant uppsats om vad man kallade framgångsrik småländsk idrottskultur, med exempel från HV71, Kalmar FF och Lejonen Speedway (se uppsatssidan). Nu är förvisso Lejonen illa ute, med inlämnad konkursansökan. Men ändå.

I uppsatsens lyfter studenterna fram att man i alla föreningar vill ligga i framkant och vara nyskapande. Hjärtat för föreningen är också viktig. Det finns här likheter mellan de nämnda föreningarna, IKEA och Gnosjöandan. Man kan enligt dom se hur framgångsrik företagskultur och idrottskultur liknar varandra. Något som förenar är fokus på handling, vilket är typiskt för så kallade entreprenöriella organisationer, oavsett om de sysslar med idrott eller företagande. Uppsatsen är väl värd att läsa och kan stimulera till liknande studier.

Jaha, vad ska vi hitta på idag?

I en uppsats från 2006 studerar Andrén och Lyyski idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål (se länk på uppsatssidan). Den centrala slutsatsen är “att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering. Eftersom vi fick fram dessa svar anser vi att idrottsföreningar behöver utveckla strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål för att möta framtidens krav på en idrottsorganisation.”  

Konsekvensen är att varje dag kan ses som att möta ett blankt papper. Man vet liksom inte riktigt vad man ska hitta på eller varför. Därav att författarna döpt sin uppsats till “Jaha, vad ska vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?”. Såvitt jag kan bedöma är det år 2011 lika aktuellt. Många har svårt att på ett genomtänkt sätt använda dessa begrepp. Man svävar lite hit och lite dit. Ibland kommer det in så kallade “handlingskraftiga personer” i styrelsen och siktar högt och hårt. Utan att för en sekund tänka på om det är en långsiktigt hållbar strategi för just denna förening. Och så några år senare så går luften alltihop och föreningen kan finna sig i sämre läge än innan den “friska satsningen”. Självklart ska man satsa ibland, men poängen är att det bör bygga på en …genomtänkt och förankrad strategi. Dessutom är det ju bra om det inte bara är ord på papper utan också något som följs upp i handling. Som att spela “underhållande fotboll” eller att “ge unga chansen”. Vad man nu egentligen menar med det.

Nu gäller detta inte bara idrottsföreningar. Även andra typer av organisationer har en hel del att göra här. Plötsligt ska man bli “bäst i världen” och ha “världsklass” i allt man gör. Och sedan skickar man ut lönespecifikationer som är helt obegripliga om man varit sjuk/ledig/… Men det, som man säger, är en annan historia.

Ekonomistyrning i idrottsföreningar – hur går det till?

I en uppsats från 2005 (Hopp om spel med styrning, Florek med flera, se uppsatssidan), vill författarna beskriva och analysera utformningen och användningen av ideella idrottsföreningars ekonomistyrning. De tittar bland annat på en ridklubb och på fotbollsklubbar. De finner att budget är det främsta verktyget som används och då främst i kontrollsyfte. Vissa nyckeltal används, men ofta omedvetet. Den största bristen man finner är att i föreningarna saknas det en vision som kopplas till budgeten. Man kan också ha nytta av att dela upp budgeten på fler ansvarsenheter för att bättre sprida tankesätt (det som ligger bakom budgeten) och för att få en bättre kostnadskontroll.

En reflektion man kan göra är alltså att man inte använder budget i planeringssyfte: hur gick det förra året, vad vill vi göra framöver och vad kostar i så fall det? Inte heller verkar man använda budgeten som ett sätt att åstadkomma rationaliseringar (effektiviseringar) av verksamheten.

Man nöjer sig med att jämföra plan med utfall. Det kan vara gott så, men bör som författarna betonar, göras relativt ofta under ett år. Vad jag själv upptäckt många gånger är att när man gör denna uppföljning, säg i maj, så har man mest nytta av att göra en prognos för resten av året, givet att man vet att utfallet nu ser ut på detta vis. Detta kräver stor insyn i verksamheten och att man vet huruvida de budgeterade fotbollarna har köpts in eller inte. Detta kan vara nog så svårt i en lite större förening. Den förening som vill ha ordning på ekonomin har dock mycket att vinna på att göra så.

Linköping Hockey – 3 uppsatser

På uppsatssidan har jag länkat till tre uppsatser som berör Linköping Hockey. Johansson m fl studerar varumärkesutvecklingen i föreningen och lyfter bl a fram sättet de arbetar med sponsorerna. Sävenhed & Öberg diskuterar styrningen i klubben och utvecklar ett balanserat styrkort. De pekar på svårigheterna och betonar vikten av att lyssna på kunden. Nygard & Pettersson jämför Linköping och Brynäs främst med utgångspunkt i tänkbara konsekvenser av en ändring av äganderegeln (51% måste ägas av klubben). Deras slutsats är att de inte ser något problem om det externa ägandet skulle öka.

Att det görs många uppsatser med Linköping som fallföretag förklaras till stor del av dels att det finns ett universitet i Linköping, dels av att de har “stuckit” ut jämför med många andra klubbar. I den sist nämnda uppsatsen ser man klubben som en “ung rebell som vågar satsa”. Trevlig läsning!

Arenabygge – hur gjorde HV71?

I en uppsats från 2007 studeras några aspekter av hur det gick till när HV71 byggde Kinnarps arena (se uppsatssidan). Bl a diskuteras hur man finansierade arenan. Bankerna sade nämligen nej. HV71 vände fick då istället ett förmånligt lån på 75 miljoner av Kinnarps, vilka i sin tur namngav arenan. Man tog också fram 5-årsabonnemang, vilket på kort tid gav 23 miljoner (1000 sålda abonnemang). Vid tillbyggnaden år 2005 gjorde man på liknande sätt och fick in ytterligare 16 miljoner.

Ett annat “trick” var att bjuda in bussbolagen inom tio mils radier för en förevisning av arenan. De fick möjlighet att boka biljetter till matcherna före alla andra. Bussbolagen sålde sedan dessa som paketresor. År 2007 säljs 750 biljetter varje match på detta sätt. Kanske något för andra arenabyggare?

Att ta beslut: hjärta eller hjärna?

I en uppsats som behandlar internkommunikation och beslutsprocesser i Åtvidabergs FF framkommer att man ofta fattar beslut mer med hjärtat än med hjärnan. Beslut tas också ofta utan att man tar hänsyn till konsekvenserna för helheten. Studenterna identifierar bl a att det finns en rädsla för att ge och ta feedback. De antyder att modellen Johari-fönstret skulle kunna hjälpa föreningen att bli bättre på internkommunikationen och därmed också beslutsprocesserna.

Även om det säkert ligger mycket i studenternas observationer ska vi dock komma ihåg att vi inte ska överdriva betoningen på hjärna och rationellt beslutsfattande. Även i de mest framgångsrika företagen spelar hjärtat en viktig roll. Det handlar alltså inte om antingen/eller utan om både och.

Compact learning på CSM-dagen

Utbildningsprogrammet Coaching and Sport Management vid Linnéuniversitetet i Växjö hade i torsdags sin CSM-dag.  Ungefär 4 års arbete presenterades under dagen (20 studenter x 10 veckor = 200 veckor). Därav uttrycket “compact learning”. Av sådant som presenterades kan nämnas att mental träning ånyo får en positiv bekräftelse. Elin Helgesson fann i sina intervjuer av bordtennisspelare att de definitivt ansåg sig ha nytta av mental träning. Johan Pettersson fann i sin studie av IF Elfsborg att sista intrycket precis som första intrycket är viktigt för publiken på en fotbollsmatch.

Även om det kanske inte är revolutionerande resultat som presenteras bidrar studenterna till att bit för bit flytta fram kunskapsområdet inom sport management. Icke att förglömma är också att de genom sina frågor i många fall också sätter igång tankar och reflektioner bland verksamma inom idrottsbranschen. Bara det i sig är värt en hel del.

En del av uppsatserna som presenterades denna dag kommer länkas upp på uppsatssidan framöver.