Uppsats om varumärke inom ishockey

I uppsatsen Branding in a lower level sport club setting – the case of Swedish division 1 ice hockey, presenteras en studie kring varumärke i 7 st ishockeyklubbar i Division 1 (Halmstad hockey, Vita Hästen, Mjölby Hockey, Vimmerby Hockey, Nyköpings Hockey, Mariestad Hockey och Kungälv Hockey). Författarna utreder vad klubbarna gör för att stärka sitt varumärke. Även om det är olika saker man gör, är en gemensam nämnare att man jobbar med matchupplevelsen. Det inkluderar allt från parkering till biljettförsäljning, kioskförsäljning och sponsorhantering. Hur man gör detta varierar dock mycket. En del försöker härma elitklubbarna i en slags miniatyrversion. Vad som kanske förvånar är följande slutsats:

“The most important finding here were the lack of involvement and communication with fans towards what the team and brand should represent.”

Det verkar således finnas för låg förståelse av vikten av att nyttja fansen och därmed också stärka relationen till dom.

När det gäller de största utmaningarna för att bygga varumärke är slutsatsen följande:

“Financial challenges were one of the biggest obstacles to build a brand at this level and impacted teams ability to implement efforts to strengthen their brand e.g. improve facilities. Every team had been, wore currently in or on their way out of financial struggles. One of the main reasons for this, and a characteristic of the lower level sport club setting, was the management and personnel capabilities of the organizations. Teams often lack skills and experience in management that teams too claimed were the main reason for the financial struggles. Furthermore teams have recently started to experience serious problems in finding volunteers. This is a challenge not much discussed in theory and seems to be a characteristic of the lower level sport club setting as well. This was a crucial challenge as lower level teams are mainly run and managed by volunteer workers. (s 57)”

 Jag har markerat tre saker i citatet. De summerar på ett bra sätt situationen i många idrottsklubbar, inte bara på division 1-nivå i ishockey. Trots att många gör ett heroiskt frivilligt arbete räcker det inte till. Det är en av svensk idrotts främsta utmaningar.

 

 

 

2 thoughts on “Uppsats om varumärke inom ishockey

  1. Är inte bristen på finansiella medel och bristen på ideell arbetskraft något som alla ideella organisationer per definitition uppvisar? Föreningar som i grunden bygger på frivillighet, där ett antal personer aktivit och utan större monetär ersättning strävar mot ett gemensamt mål, torde tendera att ha större mål för verksamheten än vad som är möjligt att genomföra. Detta borde i grunden inte vara något problem, utan istället upplevas som sunt. Den dag en ideell förening inte söker mer finansiellt stöd och fler frivilliga borde det vara ett stort varningstecken på stagnation. Det som verkligen går att göra något åt, och som är ett reellt problem, är bristen på kunnigt ledarskap. Där gör du Magnus, dina studenter och andra som intresserar sig av det perspektivet en stor insats. Keep it up! =)

    • Tack för de positiva orden!
      Visst har du en poäng i att det kan finnas en sundhet i att man vill mer än man har pengar och resurser till.
      Samtidigt är det ingen tvekan om att det i många idrottsföreningar uppstår allt mer osundhet i så måtto att det blir allt svårare att få ihop det hela – allt annat lika. Många föreningar har till exempel svårt att rekrytera kassör och ordförande. I en del fall leder till att ideella krafter slits ut, i andra leder till att verksamheten påverkas negativt. Detta förra hänger ofta ihop med det senare så klart. Och, visst är kunnigt ledarskap centralt i detta 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *